Precis som rubriken förtäljer sà gjorde jag ett nytt träningspers igàr. Det var i stàende kastning. Riktigt skönt, vilken lättnad! Kroppen och axeln verkar svara bra pà det nya upplägget och igàr kunde jag vara ute pà fältet och kasta i över en timme. Detta utan kramp eller känselbortfall! Det var länge sedan jag tyckte att det var sà roligt att vara ute och leka med spjutet…det var som om jag aldrig ville sluta. Träningspers med dryga 34m i stàende är ocksà ett kvitto pà att jag kan ta i max pà ett sätt som jag inte riktigt kunnat pà hela sommaren. Jag ser framemot att göra nästa kastpass om fyra dagar.