Författare: admin

Häloperation – 21 veckor efter operation

9 november. Att ha på sig skor igen och tycka det är bekvämt för hälen har varit mindre lätt. Många skor irriterar på ärret och svullnaden som finns efter operationen. I lördags åkte jag i alla fall in till Intersport med hoppet om att hitta något som fungerar. Efter god dialog med en av de anställda som hade bra koll på skor så åkte jag hem med ett par Hoka Speedgoat 5W (trail). Bra dämpning och framförallt ingen sömn baktill som är ivägen… Nu har jag bara prövat skorna vid 2 tillfällen, men jag brukar rätt snabbt få en uppfattning om skorna är sköna och fungerar för mig. Jag längtar så otroligt mycket efter att sticka ut på en lång promenad eller längre löprunda. Att kunna gå och springa utan att behöva känna efter för mycket. Så småningom hoppas jag verkligen att jag är där.

Min syster löptränar mycket och hon har hjälpt mig med inspirationen till mina första löppass igen. Ursprungligen ett program från Vidy Med, Schweiz. Ett program som lämpar sig efter någon form av skada för att komma tillbaka till löpningen. M står för Marche (gå) och C för Courir (springa). ’ = minuter. Så här långt har jag kommit i det programmet:

3 oktober: 5’M + 10′ (1’C / 1’M), 5′ M
4 oktober: 5’M + 15′ (1’C / 1’M), 5′ M
6 oktober: 5’M + 20′ (1’C / 1’M), 5′ M
9 oktober: 5’M + 25′ (1’C / 1’M), 5′ M
10 oktober: 5’M + 30′ (1’C / 1’M), 5′ M
11 oktober: 5′ M + 20′ (2’C / 1’M), 5′ M
12 oktober: 5′ M + 30′ (2’C / 1’M), 5′ M
20 oktober: 5′ M + 20′ (3’C / 1’M), 5′ M
22 oktober: 5′ M + 30′ (3’C / 1’M), 5′ M
24 oktober: 5′ M + 20′ (4’C / 1’M), 5′ M
25 oktober: 5′ M + 30′ (4’C / 1’M), 5′ M
27 oktober: 5′ M + 20′ (9’C / 1’M), 5′ M
30 oktober: 5′ M + 30′ (9’C / 1’M), 5′ M
1 november: 5′ M + 20′ (3’C / 1’M), 5′ M
3 november: 5’M + 30′ (14’C / 1’M), 5’M
4 november: 5’M + 12’C + 5′ M + 12′ C +4′ M + 2′ C (utanför program)
7 november: 5’M + 10′ (1’C / 1’M), 5′ M
…fler pass följer…

Om sjukgymnasten ville att jag skulle varva gång med jogg, så är det det jag har gjort, någorlunda åtminstone. Jag har mestadels hållit mig till skogen för att få ett mjukare underlag som samtidigt är ojämnt och bidrar till att stärka kroppen. Asfalt är aningens för hårt just nu, även om det har blivit ett gäng metrar på asfalt med förstås när jag har transporterat mig runt i området. Tycker inte att jag är lika öm på själva knuten/operationssåret längre. Däremot känner jag skillnad mellan höger och vänster fot baktill, kanske där slemsäcken håller på att återbildas? Lite ömt/inte samma studs i högern som vänstern och blir snabbt stummare i höger vad jämfört med vänster. Men stegvis framåt ändå tror jag… (även om det går lite lite för långsamt för min smak). Jag behöver gå in min nya skor lite mer, så ikväll blir det en promenad och i slutet av veckan är tanken att jag ska pröva att springa lite längre sammanhängande. Mellan dessa pass med kom-igång-löpning så blir det en del cykel och styrketräning.

Häloperation – 20 veckor efter operation

6 november. Den 29 september gjorde jag ultraljud på hälen igen. Det jag fick med mig därifrån var:
*Fin sårläkning
*Inga tecken på inflammation (det blå-röda flimret som kan synas vid ultraljud, vilket det var massor av innan operation, var inte synligt)
*Liten tendens till att kroppen börjat att bilda en ny slemsäck (vilket kan ta x antal månader)
*Uppmuntrad till att våga börja belasta lite mer
*Viktig att ha bra skor som funkar för min häl då det kan fortsatt vara irriterat/svullet upp till 12 månader efter operation
*Tips att använda en viss skyddstejp/brun tejp så att det inte skaver för mycket på ärret
*Konstaterad fin kirurgi
*Bra att fortsätta använda kompressionsstrumpa vid träning

Positivt besked den dagen helt klart! Efter ultraljudskollen åkte jag vidare till sjukgymnasten för besök 5 där. En sak som är bra med 1177 är att jag i efterhand kan gå in och läsa vad sjukgymnasten skrivit… tappar jag bort mig lite i rehabprogrammet, kommer av mig, eller får en dropp i motivation, så är det perfekt att gå in och läsa för att styra mitt fokus till rätt saker. Det som skrevs in efter besöket 29/9 var: ”Lägesrapport – Patient tränar som planerat. Fot ingen direkt smärta, rörlighet ökar, obehag från tryck av skor. Klarar att gå 20-30 min innan obehag. Svullnad runt ärret till och från. Använder kompressionsstrumpa på arbetet. Åtgärd – Påbörjar unilaterala tåhävningar, uppvärmd innan. Om 2-3 v testar bilaterala tåhäv i trappa. Fortsatt lätt töjning med böjt och sträckt knä. Testar att väva in kort jogg 1-2 min i promenad. Ökar längd på promenad utefter det går bättre med tryckkänsligheten mot hälen. Planering – Patient bokar in/hör av sig om 6-7 v vid behov.”

Jag repeterar ovanstående för mig själv och tänker att ja, det är bra att repetera vad som blev sagt, var jag var då och var jag är nu. Nästa tid hos sjukgymnast är bokad till 29/11, någon vecka längre fram. Jag har haft en period i oktober med dålig energi, fortsatt mycket trötthet & huvudvärk och svårt för att hålla fokus. Så om jag skulle ge mig på ett återbesök närmaste 2 veckorna så skulle jag med mina mått mätta inte säga att jag skött rehaben som jag vill, har haft lite för dålig ordning på dom där tåhävningarna som jag ska testa i trappa samt att jag nog sprungit några för många minutrar mer än tänkt i denna period. Jag borde kanske istället pröva att gå något längre promenader för att se hur trycket mot hälen upplevs om jag går längre än dom där 30 minutrarna, vilket nämndes i journalen.

I nästa uppdatering så tänkte jag skriva om joggupplägget som jag har följt, hur ofta jag sprungit, typ av underlag och hur det har gått. Och framförallt – jag tror jag har hittat ett par skor som kommer trycka betydligt mindre mot hälen och ärret framöver. Jag köpte dom igår, mer om det under kommande vecka.

Häloperation – 5-6 veckor efter operation

31 juli. Dags för en update. Märker att jag glömmer bort att skriva och det är inte samma tydliga dagliga progress som det var i början. 5 veckor efter operationen hade jag inte så många kommentarer i mitt block. Tillbaka på jobbet och jobbar heltid igen. I början på vecka 29 gjorde det ont att ta på skyddsskorna igen (tur att jag får gå med öppen häl på lab!). Det dröjde till mitten av samma vecka innan jag vågade gå ut och göra något arbetsmoment med skor på. Jag cyklar bra och går bra utan skor. Liten svullnad ännu och öm under operationssåret, mest troligt är det stygnen ännu som är kvar/läkning pågår. Det är inte jättebehagligt att köra bil, undviker helst det och cyklar mest till jobbet.

För en vecka sedan noterade jag för mig själv att det spontant känns som att jag skulle kunna börja jogga barfota på en bra klippt fotbollsplan, typ så. Jag råkade trampa snett på gräsmattan förra helgen, med högern förstås, det gick bra ändå. Inget ont och inte ont vid såret av det. Hur som, börjar bli mindre öm baktill, toppen! Kanske är det slemsäcken som börjat läka, att en ny bildas/bildats. I övrigt så har jag ökat lite med belastning och tid på crosstrainer. På cykel känner jag mig mer stabil och det känns inte som ett problem att ställa mig upp på cykeln och trampa om jag vill det. Jag går lite mer med heltäckande skor. I ett par träningsskor har jag gått 3 km nu, heltäckande skor alltså. Balansen i foten känns god och rörligheten är också mycket bättre. Det tar sig. Jag känner mig lite rastlös och det är kanske ett tecken på att jag skulle kunna börja öka belastningen. Jag är samtidigt glad att jag tränat lite mindre under denna perioden och därmed också gett kroppen tid för läkning och återhämtning. Såret är inte längre ett sår, ingen sårskorpa heller utan det är ett ärr. Kirurgen gjorde det bra och det är ett fint snitt och inte alltför stort ärr.

Häloperation – 4 veckor efter operation

15 juli. 4 veckor efter operation. Sjukskrivningen har passerats och på måndag ska jag tillbaka till jobbet igen. Att gå med heltäckande skor är fortfarande inte jätteskönt, så jag kommer att försöka att ha på mig heltäckande skor så lite som möjligt så länge vi har sommar här i Sverige. Då får foten avlastning från tryck under en fortsatt tid framåt. Det har ju trots allt varit väldigt länge som hälen ändå fått utstå felaktigt tryck baktill.

Vad har gått framåt denna vecka? Något ökad belastning. Jag har inte kutat iväg några längre sträckor, varken löp- eller gångmässigt utan hållit mig promenadmässigt till liknande sträckor som föregående vecka. När det kommer till cyklingen så blir totala sträcken cykel ungefär snarlik denna vecka som förra veckan, skillnaden är bara att jag istället gjort två lite längre pass. Positivt är att jag vid det senaste cykelpasset prövade vid några tillfällen att ställa mig upp och trampa och känslan är att jag kan trycka på lite mer med högern. Balansen och tilliten till foten är bättre. Någon dag har jag känt mig mer öm, vid något tillfälle har jag tagit en extra smärtlindrande tablett och vid något tillfälle har jag lite lätt haft en kylande påse vid hälen där det fortfarande finns en viss svullnad. Jag tror att de resorberbara stygnen har minskat, börjat att försvinna, men dom är inte helt borta. Att jag vet det är att det fortfarande är ömt, jag kan känna stygnen och när jag prövade att köra bil igen för första gången på en månad igår så fick jag ett såntdär nervhugg när jag flyttade foten från gaspedal till broms. Det är ok att köra bil, men jag kommer inte köra bil i onödan eller några längre sträckor ännu. I nuläget cyklar jag hellre till jobbet. Jag har vid två tillfällen drömt att jag springer igen och känslan när jag gick uppför trappen hemma idag var att jag ville studsa/springa upp. Härlig känsla. Just det, jag har även provat 15 minuter crosstrainer denna vecka – det gick bra! Ytterligare ett redskap jag kan använda mig av mer framöver igen. Crosstrainern använde jag lugnt, mer som ett sätt att göra många rotationer på foten och få rörlighet/genomblödning. Överlag mindre ont av stygnen denna vecka. Däremot väldigt väldigt trött i vänster sida höft. Det var som att det över en natt bara vände och kroppen sa ifrån att nu får du inte sova på vänstra sidan mer. Så ja, jag har försökt rulla över mer till högern nu och vänja höger utsida och ha operationssåret ned mot lakanet. Inte helt bekvämt. Jag smörjer ofta in området runt såret, är torr i huden. När jag har salva är det förstås svårare att sätta på en kompress, den fäster inte riktigt, men jag använder gärna bandagestrumpan eller bandage då till natten. Jag sover bättre om jag har något slags skydd på foten ännu. Fortsättning följer.

Häloperation – 3 veckor efter operation

10 juli. Det har gått drygt 3 veckor efter operation. Sedan denna vecka har jag lite varannan-dag-tänk gällande att promenera och cykla, ena dagen fokus på att gå och andra dagen fokus på cykel. Det går bättre och bättre att gå. Fortsatt en hel del kortare promenader med tofflor. Jag har lite lätt, vid 2-3 tillfällen, tagit på mig heltäckande skor och gått ungefär till brevlådan eller sopsorteringen och tillbaka. Inte särskilt långt med heltäckande skor alltså. Upplever att det är ömt vid operationssåret ännu så jag vill inte ha för mycket som felaktigt trycker emot. Mina cykelskor, dvs där höger sko blivit avklippt baktill, har jag använt mig lite av på några längre promenadsträckor. Som bäst har jag nu gått 3 km i ett och ned mot 11-12 min/km, så det går absolut framåt. I början när jag cyklade kändes det bättre att ha trampan mer rakt under hälen så att det inte skulle bli för mycket stretch av hälsenan, men nu vid det sista cykelpasset kunde jag variera lite mer. Jag försöker regelbundet att stretcha och göra vissa rörlighetsövningar för foten.

Jag använder fortsatt något bandage eller bandagestrumpa som skydd, i alla fall på natten. Det är också behagligt att ha kompressionsstrumpa. Operationssåret ser fint ut och jag brukar ha en kompress över som ett lätt skydd fortsatt. När jag inte haft kompress så har jag använt mig av skyddande brun tejp när jag varit ute i solen. På natten vill jag helst sova på vänster sida då det fortsatt är obekvämt att ligga för lång stund med operationssåret mot madrassen. Dom resorberbara stygnen är min största motståndare. I vissa lägen är det ännu obehagligt. Så att gå med heltäckande skor är det största projektet just nu att vänja sig med. Ibland på morgonen så brukar jag lite lätt smörja in området runt operationssåret med en salva och då passar jag på att massera lite lätt för att känna efter var det är ömt samt att jag tänker att det ger ökad blodcirkulation så att stygnen ska kunna lösas upp på ett bra sätt. Jag hoppas att det vecka för vecka ska bli bättre. En vecka kvar av sjukskrivningen.