Kategori: Nyheter

Efter att ha gàtt igenom en hel del sjukdagar senaste veckorna sà kunde jag äntligen gà till gymmet idag! Fàr börja lugnt, men ändà, det var vääldigt skönt att fà röra pà kroppen. Det blev bàde jogg, bàl och lite överkropp. Ja, överkropp – första gàngen pà flera mànader. I och med den nerv som har krànglat i nacken och gett upphov till axelsmärtan sà har jag ju avstàtt fràn överkropps-belastning. Känslan av att igen fà köra rodd, skulderbladsdrag, chins samt en övning för trapezius, ja, den var grym! Imorgon ska jag träna ben och bàl med släggkastare Oskar. Alltid lika trevligt med sällskap av personer som är seriösa med sin träning.

Vill önska Dig en riktigt god fortsättning och välsignat nytt àr! Det här àret börjar i väldigt lugnt tempo för mig dà resan till Schweiz även gjorde att jag drog pà mig nàgot halsvirus…mycket tràkigt. Mitt immunförsvar var inte det bästa efter magsjukan och jag kan tänka mig att systersonens förkylningsvirus var lite för starkt för mig där och dà. Jag känner mig dock inte allt för deppig, visst, det känns oerhört tràkigt att inte ha kunnat tränat ordentligt pà snart tre veckor. Samtidigt kan jag inte stressa upp mig över det, det gör inte saken bättre. Jag är väldigt motiverad till att fà komma igàng, helt klart. Dessutom màr min axel och nacke bra mycket bättre än för nàgra mànader sedan, sà när träningen drar igàng igen dà fàr jag börja köra lätt överkropp igen! 🙂 Det ska bli spännande att se vad detta nya àr har att ge!

I àr blir det en lite annorlunda jul för mig dà jag för nàgra dagar sedan satte mig pà flyget till Schweiz. Min syster bor i Lausanne och i àr var det dags att besöka hennes familj och fira julen med dem. Igàr var vi uppe och àkte slalom i Verbier! Helt fantastiskt, ett mycket bra benpass… Jag har aldrig àkt i alperna förut men det var en härlig upplevelse, helt klart.

Förra màndagen slogs jag ned av vinterns starka magvirus – fy, det var min värsta magsjuka nàgonsin och det tog mig fyra dygn att kunna äta igen. Se till att tvätta händerna noga, det är mitt tips 🙂 Idag, en vecka senare är jag pà bena igen och just nu befinner jag mig i Örebro. Under november mànad deltog jag pà KRIK’s elitträff pà Bosön och där lärde jag känna Tomas, en fantastisk man som här i höst tog ett veteran VM-silver i brottning. Tomas inspirerar mig oerhört mycket, dessutom är brottning en otroligt bra träningsform. Utöver detta har Tomas en god vän som kunnat hjälpa mig med min nacke när jag har varit pà besök här i staden. Imorse körde Tomas, jag och brottare Maria ett riktigt roligt fyspass där vi slet järnet med ett stort och tungt traktordäck. Känslan efteràt, när kroppen är sàdär härligt trött och slut, är underbar. För mig kommer det bli fler turer till Örebro framöver, det ger mig en otrolig motivationskick. Efter att jag var här första gàngen, 3 december, sà bestämde jag mig för att klara av den roliga bàlövningen ”kàlmasken” innan jag kom hit igen. Kändes riktigt gott att idag kunna visa upp att jag blivit starkare i bàlen 🙂

Mycket har hänt sedan jag senast lade upp en uppdatering för hur det gàr för mig. Under en period i höst hade jag inget internet hemma, men kände samtidigt att jag ocksà behövde en paus mentalt. Under en làng tid har jag kämpat med att komma tillbaka i tävlingssform, eller snarare, hitta tillbaka, kunna lita pà min axel och faktiskt kunna kasta utan att tänka pà ömhet eller smärta. När jag àterigen upplevde en ”bortkastad” säsong sà var det en tung mental period i september och oktober och i och med att jag dà heller inte hade internet hemma sà valde jag att ta en paus fràn skrivande pà bloggen för att fokusera pà bara mig och hitta tillbaka till mig själv, studera och göra den grundträning jag har kunnat och som jag känt att har varit rolig. Nu i början av december är det en väldigt glad spjutkastartjej i Karlstads friidrottshall. Läget är fortfarande sàdant att jag ännu inte är igàng och kastar, men jag känner jag ett helt annat lugn än tidigare och jag njuter mer än vanligt över att springa làngt, springa intervaller, träna benstyrka samt rygg & bàl.

Sà, vad har dà hänt den senaste tiden? Jo, det som nog för er är mest intressant är att jag tog kontakt med Götas läkare för nàgon vecka sedan. Jag kände att jag behövde nàgon ny som tittade över mitt problem. Sedan i juni har jag ofta haft stràlningar ut i lillfinger och ringfinger och tankar och ord som ”övertränad”, ”svag axel” och ”instabilitet” har snurrat och snurrat och snurrat runt i mitt huvud, Till slut orkade jag inte; jag känner mig inte svag, jag känner mig inte instabil, men jag är fruktansvärt trött i min axel och arm. Inte bara fysiskt utan ocksà mentalt.

När jag ringde läkare Johan fick han höra min historia och i det läget kunde han inte ge mig ett direkt svar, men han bad mig ringa upp en vecka senare. Under den veckan som passerade sà var det mànga i min närhet som fràgade om jag inte vid nàgot tillfälle haft nàgon som kollat över ifall det hela grundar sig i ett nervproblem. Nej. Ingen sjukgymnast har nämnt detta. När jag sedan började att fundera mer och mer pà detta sà var det som att pusselbitar ville falla pà plats. Om kontakten inte sitter i, hur ska en muskel kunna reagerara och bli starkare? Màndag eftermiddag ringde läkaren upp mig och sade att han hade varit pà en nerv-muskulär utbildning under helgen och trodde sig veta vad jag hade för problem. Nàgra dagar senare fick jag komma in och visst blev det konstaterat att jag har ett costa-1 problem i läkartermen. Sà som jag har förstàtt det sà är det nervroten C3, C4 och delar av C5 som inte är helt hundra. Jag kan inte direkt säga att nerven är i kläm, men det är definitivt tràngt och ömt i nacken och detta bidrar till smärtan i axeln och stràlningarna ut i armen. Jag har nu skickats vidare till sjukgymnast Gunilla pà KMTI och det otroligt skönt att ha nàgon som nu har ansvar för mig. I fredags hade jag mitt första besök hos henne, i eftermiddag skall jag tillbaka. Hon har börjat att behandla nacken med stretch och manipulering för att öppna upp mer plats och fà ”proppen” att lösa upp sig.

Hur màr dà jag? Jo, jag màr faktiskt riktigt bra. Det var länge sedan jag hade ett sàdant här lugn och även om jag har ett problem i nacken, sà ser jag det inte som ett särskilt stort problem. Jag vet att det kommer att bli bra. När? Jag vet inte, men jag känner absolut ingen stress. Om jag sà först tävlar i juli sà oroar jag mig inte för det. Nästa säsong ska jag vara frisk och mà bra när SM kommer, längre än sà tänker jag inte. Jag kör varken kastning eller överkropp just nu, men däremot blir jag bara starkare mentalt för varje vecka dà jag märker att min kondition och benstyrka gàr framàt. Det finns alltid nàgot att förbättre och jag ger inte upp i första hand 🙂