Denna vecka har bestått av mycket bilåkande! I tisdags eftermiddag bar det först av mot Söderhamn där Götas damlag övernattade på en camping i Mohed. På onsdag morgon kördes sedan sista biten till Sundsvall där en dags tävlande väntade. Omvartannat var det riktigt soligt och varmt, vissa stunder mer blåsigt och även lite regn kom det på kvällen. Det blev en lång dag och detta på grund av att tävlingen inte kom igång i tid. De hade tydligen problem med kastburen och den var inte iordninggjord korrekt säkerhetsmässigt vilket gjorde att släggkastarna inte kunde komma igång då trestegshopparna hoppade i närheten. Tiden tickade på och vi fick veta att spjuttävlingen troligen skulle komma att starta en timme senare än planerat, 18.30 istället för 17.30. Efter att ha ätit lite mera mat för att orka kvällen blev det snabba förändringar, när släggkastningen väl var avslutad ville de att spjutkastarna skulle kasta före de tävlande i diskus. 16.40 fick vi reda på att spjuttävlingen skulle igång 17.15. Det blev en snabb och lite stressad uppvärmning, det kändes i atmosfären att många aktiva var missnöjda. För min del gick tävlingen helt okej. Jag tog hem 6 poäng till Göta i och med en grenseger. Det var otroligt skönt att få vinna och tävla igen efter den elaka virusattacken. Jag märkte dock att kroppen inte riktigt hade samma ork, efter fyra kast valde jag att stå över i femte omgången, sedan satsade jag på ett sjätte kast men det blev inte längre. Svårast var nog också att hantera motvinden, bra träning! Slutresultatet blev 45.98 m. Glädje var det i alla fall när ett lag-SM brons togs! Heja heja! 🙂
21.30 var den gemensamma middagen uppäten och då var det bara att sätta sig i minibussarna och rulla hela vägen hem til Karlstad. 04.30 kom jag i säng, kom upp vid halv elva och strax efter lunch åkte jag vidare till Göteborg. Denna helg avgjordes Världsungdomsspelen i Göteborg, en tävling som brukar locka ett stort antal friidrottare. När jag var yngre tävlade jag ofta där, sedan har det varit annat som kommit emellan på senare år, men i år var det dags igen. Det blev visserligen ganska spontant och jag bestämde mig rätt sent för att göra ytterligare en tävling under samma vecka då coach Lasse ändå skulle vara på plats. Detta gjorde att jag tog fredagens tävling lite mer som en träning för att få kasta på tävling med full ansats. Allt bilresande och stillasittande hade dock gjort sitt och jag kände mig både mentalt trött och trött i ryggen. Jag är inte direkt den som gillar långa bilresor, utan ofta känner jag att jag blir trött och stum i rygg och sätesmuskulatur. Jag kände så också på tävlingen att kroppen i den heta solen inte var helt hundra. Redan i uppvärmningen märkte jag att jag inte riktigt orkade stå emot i sista steget och stämbenet. Det blev en bronspeng även från tävlingen i Göteborg. Ett mindre bra resultat, 44.21 m, men men, det är en ny dag imorgon! 🙂