Elisabeth Lithell

God determines who walks into your life. It is up to you to decide who you let walk away, who you let stay, and who you refuse to let go.

Ja, jag skulle nog så här i efterhand kalla min ljumsk-ömhet/smärta för främst en varning från kroppen. Med is, med lite lugnare träning och klokhet så överkom jag denna konstiga känsla i ljumsen bara efter något dygn. En friidrottarkompis i Våxnäshallen gav mig några tips om vad jag kunde göra och han berättade även att hans sjukgymnast sagt att stelhet i ”rump”-musklerna, motstående ljumskmuskler, kan göra att det drar mer i ljumskarna. Jag undersökte detta och märkte fort vad stel jag var i gluteusmusklerna. Tack Duen och co. som hjälpte mig med detta! Ett besök hos dem är inte bortkastat 🙂 Nu försöker jag vara noga med att stretcha även bakdelen och rulla på en så kallad foam roller.

Hur som, de senaste dagarna har jag tränat ”normalt”. Hade ett riktigt tufft sprintpass tillsammans med hopp- och sprintcoachen Per igår. Hela kvällen och även under natten kunde jag känna hur det sög i benen…som att de bara skrek efter påfyllning av återhämtning. Skön känsla. Det som egentligen stört mig allra mest de senaste dagarna har varit tentaplugg och tentastress. Usch. Ibland blir det verkligen kaos i huvudet och det mår jag inte bra av heller. Jag vill att friidrotten ska vara prio 1 i mitt liv just nu, (när det kommer till träning/skola/jobb) jag vill verkligen lyckas och kunna träna på och återhämta mig bra däremellen. Skolan är det som generar mest pengar av de två, det är CSN som betalar min lägenhet och jag måste se till att klara kurserna, men vissa dagar kan det bara bli för mycket. Idag var en sådan dag då jag känt mig stressad och mått dåligt över detta, jag valde därför att flytta helgens vilodag till idag och fick i lugn och ro koncentrera mig på den kommande termodynamik-tentan.

Om jag skulle sätta min ljumsk-smärta pà en skala sà skulle jag gà efter about.com’s riktlinje. Grade II Groin Strain: Moderate discomfort, can limit ability to peform activities such as running and jumping. May have moderate swelling and bruising associated. Jag har lärt mig en hel del om muskelsträckningar denna förmiddag, istället för att träna sà har jag kurerat min ljumske och surfat pà nätet. Bland annat fann jag hemsidan sportsmedicine.about.com. Här finns mànga intressanta texter.
Under natten kände jag viss smärta när jag vände mig lite för hastigt eller vred höften, därför valde jag att ta reda pà mer kring detta. Just nu sà behandlar jag ljumsken med is och förband. Först 15 min kyla, följt av kompression med bandage. Nästa timme isar jag igen, följt av kompression. (Jag làter ljumsken bli varm igen innan jag isar pànytt) Sà tänkte jag fortsätta under dagen. Jag har ocksà lärt mig en sak fràn igàr. När jag kom hem kände jag mig kall, kall i ljumsken, det var även den känslan jag fick efter en stunds spjutlöpning. Jag ville värma och fà muskeln varm igen. Men detta var ett lömskt tecken pà en lätt sträckning. Värm aldrig en muskel när det känns sà, använd istället is! Dà minskar blodflödet till muskeln, eventuell svullnad tas ned. Under första dygnen ska man ta det försiktigt och sedan kan det vara bra att àterigen fà genomblödning i omràdet med kanske jogg, lätt stretch, lätt massage. Men nu i början, eller i början av en sàdan här känning gäller det bara att vila och kyla muskeln.
Jag màr inte särskilt dàligt över detta. Först när jag vaknade och tänkte att jag nu inte kan träna ordentligt i helgen, sà blev jag lite ledsen, men efter en stund släppte den tanken. Nu har jag istället lärt mig än mer om hur jag ska ta hand om och behandla kroppen när nàgot ’konstigt’ uppstàr. Jag vill heller inte göra misstaget att fà en sträckning veckan innan SM till exempel. Det är helt klart värt att gà igenom detta nu istället, jag lär mig nàgot av det. Kanske var det meningen att jag skulle göra det ocksà. Jag är inte särskilt orolig att det ska bli nàgot làngvarigt av detta, dels för att jag avbröt den belastande träningen relativt fort och faktiskt tar hand om ljumsken idag. Trolivtvis ska jag gà till nàgon av KMTI’s sjukgymnaster till veckan ocksà. Det hindrar inte att lära sig nàgra ljumskstärkande rehabövningar.

spjut. Ja, idag hade jag ytterligare ett helt underbart träningspass. Det kändes som att jag tog ett steg framàt, som att jag hittade en ny rätt känsla. Helt i rätt riktning. I början av passet jobbade jag väldigt mycket med spjutlöpningar. Framförallt försöker jag att fà upp farten än mer i ansatsen och att fà ett bättre tryck i vänsterbenet i sidolöpningen inför impulsen. Jag tror dock att jag inte var helt tillräckligt uppvärmd i ljumskarna, eller att morgonens pass med mycket ljumskövningar gjorde att det blev lite för mycket. Ingen skada, nej, jag kände mest av att vänster ljumske inte riktigt klarade av belastningen, kände mig kall i muskeln och att det drog lite. Sà, jag valde snabbt att inte pàfresta mer löpmässigt. Istället gick jag över till att kasta mycket i sandgropen. Mycket fokus làg pà att hàlla kvar vänstersidan inför kastat och att fà en mer avslappnad rörelse pà kastarmen. Kan nog säga att det liknar en smash-effekt. Det kändes hur som helst riktigt gött. Alla kast var inte klockrena, làngt ifràn, men det blir bättre och bättre.

’He who hesitates is lost.’

2,5 år! 30 månader! Så länge tog det att förbättre mitt pers från säsongen 2010. Att komma hem från träningslägret i Spanien och åka till Växjö World Indoor Throwing och där kasta och vinna seniorklassen…ja, riktigt härlig känsla! 🙂 Det nya personbästat lyder alltså 51,80m. Jag vet inte riktigt hur det räknas då det var en inomhustävling, men åtminstone har jag nu både ett inomhus- och utomhusrekord och det är ju inte allför vanligt som kastare. Med detta resultat går jag även upp som 9:a genom tiderna i Sverige. Efter två säsonger av motgång är jag nu än mer motiverad till att fortsätta kämpa… detta gav mersmak kan jag lova!

Här nedan ser du bild och text från förbundets sida:
Länk till nyheten på friidrott.se

51m var även den uppsatta gränsen från SFIF för att åka till student-OS i Kazan (Ryssland). Det vore helt otroligt häftigt att vara med där… dock ligger damernas spjutkval redan första dagen, den 7 juli direkt efter invigningen och Sveriges lag-SM tävling där Götas damer ska vara med och slåss om medaljer går den 6 juli i Halmstad. Tyvärr krockade även tidsschemat när Universiaden anordnades i Kina 2011, då låg SM-damfinalen på söndagen och kvaltävlingen för damer spjut var redan på tisdagen vilket gjorde att jag inte hade hunnit ta mig dit. Ett annat glatt besked är däremot att jag fått positivt svar om att få vara med i spjutkarnevalens A-final för damer den 30 juni i Pihtipudas! Jag ser verkligen framemot en lång säsong…en hel säsong…